Den här veckan anordnade IAEA ett virtuellt möte för att ta upp framstegen med att lindra strålningsrelaterade risker för patienter som behöver ofta medicinsk bildbehandling, samtidigt som man säkerställer att fördelarna bevaras. Vid mötet diskuterade deltagarna strategier för att stärka riktlinjerna för patientskydd och implementera tekniska lösningar för övervakning av patientexponeringshistorik. Vidare granskade de internationella initiativ som syftar till att kontinuerligt förbättra strålskyddet för patienter.
"Varje dag drar miljontals patienter nytta av diagnostisk bildbehandling som datortomografi (CT), röntgenstrålar (som kompletteras med kontrastmedel och i allmänhet fyra typer avhögtrycksinjektorer: CT singelinjektor, CT dubbelhuvudinjektor, MRI-injektor, ochAngiografi or DSA högtryckskontrastmedelsinjektor(kallas även "cath lab"),och även några sprutor och rör ), och bildstyrda interventionsprocedurer nuklearmedicinska procedurer, men med den ökade användningen av strålningsavbildning kommer oron för den associerade ökningen av strålningsexponering för patienter, säger Peter Johnston, direktör för IAEA Radiation, Transport- och avfallssäkerhetsavdelningen. "Det är avgörande att fastställa konkreta åtgärder för att förbättra motiveringen för sådan avbildning och optimering av strålskydd för varje patient som genomgår sådan diagnos och behandling."
Globalt genomförs mer än 4 miljarder diagnostiska radiologiska och nuklearmedicinska procedurer årligen. Fördelarna med dessa procedurer överstiger avsevärt alla strålningsrisker när de utförs i enlighet med klinisk motivering, med den minimala exponering som krävs för att uppnå de nödvändiga diagnostiska eller terapeutiska målen.
Strålningsdosen som resulterar från en individuell bildprocedur är vanligtvis minimal, vanligtvis varierande från 0,001 mSv till 20-25 mSv, beroende på typen av ingrepp. Denna exponeringsnivå liknar den bakgrundsstrålning som individer naturligt möter under ett intervall på flera dagar till några år. Jenia Vassileva, en strålskyddsspecialist vid IAEA, varnade för att de potentiella riskerna förknippade med strålning kan öka när en patient genomgår en serie avbildningsprocedurer som involverar strålningsexponering, särskilt om de inträffar i tät följd.
Över 90 experter från 40 länder, 11 internationella organisationer och yrkesorganisationer deltog i mötet den 19–23 oktober. Deltagare var strålskyddsexperter, radiologer, nuklearmedicinska läkare, kliniker, medicinska fysiker, strålningsteknologer, radiobiologer, epidemiologer, forskare, tillverkare och patientrepresentanter.
Spårning av strålningsexponering av patienter
Exakt och konsekvent dokumentation, rapportering och analys av stråldoser som tas emot av patienter på sjukvårdsinrättningar kan förbättra hanteringen av doser utan att kompromissa med diagnostisk information. Att använda registrerade data från tidigare undersökningar och administrerade doser kan spela en nyckelroll för att undvika onödiga exponeringar.
Madan M. Rehani, chef för Global Outreach for Radiation Protection vid Massachusetts General Hospital i USA och ordförande för mötet, avslöjade att den utökade användningen av system för övervakning av strålningsexponering har gett data som tyder på att antalet patienter som samlar en effektiv dos av 100 mSv och över under flera år på grund av upprepade datortomografiprocedurer är högre än tidigare uppskattat. Den globala uppskattningen ligger på en miljon patienter per år. Vidare betonade han att en av fem patienter i denna kategori förväntas vara under 50 år, vilket ger upphov till oro för potentiella strålningseffekter, särskilt för dem med längre förväntad livslängd och en högre risk för cancer på grund av ökad strålningsexponering.
Vägen framåt
Deltagarna nådde enighet om att det finns ett behov av förbättrat och effektivt stöd för patienter som hanterar kroniska sjukdomar och tillstånd som kräver frekvent bildtagning. De var överens om vikten av att i stor utsträckning implementera spårning av strålningsexponering och integrera den med andra sjukvårdsinformationssystem för att uppnå optimala resultat. Dessutom betonade de kravet på att främja utvecklingen av bildbehandlingsenheter som använder reducerade doser och standardiserade dosövervakningsprogram för global tillämpning.
Effektiviteten hos sådana avancerade verktyg är dock inte enbart beroende av maskiner och förbättrade system, utan på kunskaperna hos användare som läkare, medicinska fysiker och tekniker. Det är därför viktigt för dem att skaffa sig lämplig utbildning och uppdaterad kunskap om strålningsrisker, utbyta expertis och engagera sig i transparent kommunikation med patienter och vårdgivare om fördelar och potentiella risker.
Posttid: 2023-12-27
