Denna vecka anordnade IAEA ett virtuellt möte för att diskutera framstegen i att minska strålningsrelaterade risker för patienter som behöver frekvent medicinsk bildbehandling, samtidigt som man säkerställer att fördelarna bibehålls. Vid mötet diskuterade deltagarna strategier för att stärka riktlinjerna för patientskydd och implementera tekniska lösningar för att övervaka patienters exponeringshistorik. Dessutom granskade de internationella initiativ som syftar till att kontinuerligt förbättra patienters strålskydd.
"Varje dag drar miljontals patienter nytta av diagnostisk bildbehandling som datortomografi (CT), röntgen (som utförs med kontrastmedel och i allmänhet fyra typer avhögtrycksrena injektorer: CT enkel injektor, CT dubbelhuvudinjektor, MR-injektorochAngiografi or DSA högtryckskontrastmedelsinjektor(även kallad "kateterlaboratorium"),”och även vissa sprutor och rör), och bildstyrda interventionsprocedurer inom nuklearmedicinska procedurer, men med den ökade användningen av strålningsavbildning kommer oron för den därmed sammanhängande ökningen av strålningsexponeringen för patienter”, säger Peter Johnston, chef för IAEA:s avdelning för strålnings-, transport- och avfallssäkerhet. ”Det är avgörande att fastställa konkreta åtgärder för att förbättra motiveringen för sådan avbildning och optimera strålskyddet för varje patient som genomgår sådan diagnos och behandling.”
Globalt utförs mer än 4 miljarder diagnostiska radiologiska och nuklearmedicinska procedurer årligen. Fördelarna med dessa procedurer överväger vida eventuella strålningsrisker när de utförs i enlighet med klinisk motivering, med minimal exponering som krävs för att uppnå de nödvändiga diagnostiska eller terapeutiska målen.
Stråldosen som en enskild avbildningsprocedur ger är vanligtvis minimal och varierar vanligtvis från 0,001 mSv till 20–25 mSv, beroende på typ av procedur. Denna exponeringsnivå liknar den bakgrundsstrålning som individer naturligt möter under en period av några dagar till några år. Jenia Vassileva, strålskyddsspecialist vid IAEA, varnade för att de potentiella riskerna med strålning kan öka när en patient genomgår en serie avbildningsprocedurer som involverar strålningsexponering, särskilt om de inträffar i tät följd.
Över 90 experter från 40 länder, 11 internationella organisationer och yrkesorganisationer deltog i mötet den 19–23 oktober. Bland deltagarna fanns strålskyddsexperter, radiologer, nuklearmedicinska läkare, kliniker, medicinska fysiker, stråltekniker, radiobiologer, epidemiologer, forskare, tillverkare och patientrepresentanter.
Spårning av patienters strålningsexponering
Noggrann och konsekvent dokumentation, rapportering och analys av stråldoser som patienter får på vårdinrättningar kan förbättra doshanteringen utan att kompromissa med diagnostisk information. Att använda registrerade data från tidigare undersökningar och administrerade doser kan spela en nyckelroll för att undvika onödig exponering.
Madan M. Rehani, chef för Global Outreach for Radiation Protection vid Massachusetts General Hospital i USA och ordförande för mötet, avslöjade att den utökade användningen av system för övervakning av strålningsexponering har gett data som tyder på att antalet patienter som ackumulerar en effektiv dos på 100 mSv och mer under flera år på grund av upprepade datortomografiprocedurer är högre än tidigare uppskattat. Den globala uppskattningen ligger på en miljon patienter per år. Vidare betonade han att en av fem patienter i denna kategori förväntas vara under 50 år, vilket väcker oro över potentiella strålningseffekter, särskilt för dem med längre förväntad livslängd och en högre risk för cancer på grund av ökad strålningsexponering.
Vägen framåt
Deltagarna nådde enighet om att det finns ett behov av förbättrat och effektivt stöd för patienter som hanterar kroniska sjukdomar och tillstånd som kräver frekvent bilddiagnostik. De var överens om vikten av att implementera strålningsexponeringsspårning i stor utsträckning och integrera den med andra informationssystem för hälso- och sjukvården för att uppnå optimala resultat. Dessutom betonade de behovet av att främja utvecklingen av bilddiagnostiska enheter som använder reducerade doser och standardiserade programvaruverktyg för dosövervakning för global tillämpning.
Effektiviteten hos sådana avancerade verktyg är dock inte enbart beroende av maskiner och förbättrade system, utan också av användarnas skicklighet, såsom läkare, medicinska fysiker och tekniker. Det är därför viktigt för dem att skaffa sig lämplig utbildning och aktuell kunskap om strålningsrisker, utbyta expertis och ha en transparent kommunikation med patienter och vårdgivare om fördelar och potentiella risker.
Publiceringstid: 27 dec 2023
